lördag 23 oktober 2010

Nybyggd hage - oktober

Bygget som förbereddes i juni är nu klart sånär som på grinden, så här blev det:

tisdag 31 augusti 2010

Hank och vidjor


"Hankgärdsgård" har du kanske hört talas om och det är också en ganska vanlig benämning på det många idag syftar på när de ser en "vanlig" gärdsgård. Men vad skiljer en hank-gärdgård från en ”vanlig” gärdsgård?

För att svara på det måste vi till att börja med reda ut vad en hank är för något.

Gärdsgårdar kan bindas* på två sätt, om vi räknar med de traditionella metoderna:
hank eller vidjor. En tredje metod är att binda med järntråd, men detta har inget med traditionellt gärdsgårdsbygge att göra utan var en metod som introduceras i större skala i början på 1900-talet. Järntråd i en gärdsgård kan närmast liknas med att fasadmåla ett timmerhus plastfärg, då det får stor negativ betydelse både för utseende och hållbarheten.

Men åter till de traditionella metoderna. Absolut vanligast är idag att gärdsgården binds med vidjor. Vidjorna består lämpligast av gran (regionalt används ene), antingen grenar eller unga stammar, runt 1,3 m långa. De kan klyvas eller användas hela, metoderna varierar över landet beroende på tradition. Vidjorna ska vara färska, och antingen bakas de över en glöd, eller värms i kokande vatten innan de vrids på under byggets gång.

Mindre vanligt är idag att använda färdigproducerad hank**, och själva hantverket att binda hank lär inte vara ett särskilt vanligt numera. Med hank avses inte färskt material, utan hank är grenar som värms en kort stund i eld och sedan sammanflätas till ringar. Ett lämpligt arbete under långa mörka vinterkvällar framför brasan i stugan förr. De färdiga hankarna såldes av mindre bemedlade i knippor på marknader. Hanken kunde (kan) användas inte enbart till gärdsgårdar utan även till att hänga upp… ja, det mesta. Så för att knyta ihop säcken här, en gärdsgård som bands med hank fick logiskt namnet "hank-gärdsgård".

Skillnaden då? Själv bygger jag enbart med vidjor. Det sägs att det blir mindre stadigt att bygga med hank, enligt "di gamle". Gärdsgården blir även tätare och mer virkes-intensiv, i och med att hanken inte bygger lika mycket på höjden som en vidja. Så framtiden får utvisa, kanske blir det ett experiment med detta framöver.

*när jag skriver binda menar jag då själva momentet att binda ihop störarna som håller ihop gärdgården med vidjor

**en vidja blir en hank när den sitter i gärdsgården. Skillnaden mellan förproducerade hankar och vidjorna är att varje vidja blir anpassad till gärdsgården den sitter i, medan hankarna håller ett standardmått.

lördag 26 juni 2010

Junikväll

Gärdsgården finner fortfarande sin plats i landskapet - intresset för att ha en gärdsgård på tomten är fortfarande stort. Kanske är den på väg att ersätta industri-tillverkade stängsel som kräver underhåll i massor, det som är ekologiskt tärande. Eftersom en riktigt byggd gärdsgård endast består av naturmaterial (trä i olika former) så vore det ju en stor vinst för miljön att se fler gärdsgårdar framöver...

måndag 7 juni 2010

Byggskola avsnitt 8: värma vidjor


Jag skulle återkomma till bindning av vidjorna sa jag i förra inlägget. Vidjorna ska alltså värmas upp antingen i vatten eller över eld, själv föredrar jag det senare alternativet. Poängen är att vidjan ska värmas upp så att den mjuknar, och medan den är varm binder du vidjan runt störarna. När vidjan sedan stelnar sitter den som berget.

För att få en fin jämn temperatur gäller det att kunna värma vidjan i hela dess längd, och för min egen del använder jag denna portabla anordning med ett itusågat oljefat som jag eldar i, det ger bra värme och är utmärkt för ändamålet!

Skottkärran då? Jo, elden måste kunna flyttas i takt med att bygget går framåt, och då är det smidigt om det inte är för långt mellan elden och störarna som ska bindas ihop!

tisdag 1 juni 2010

Förberedelser inför byggstart


Här ska det bli ca 80 m ny gärdsgård. Efter att ha stegat upp sträckan och beräknat virkesåtgången så sätter jag upp stör för ca en tredjedel av sträckan, 1-2 dagsverken beroende på hur många ni är som bygger. Slanorna lägger jag så att de är lätta att komma åt, ofta är det lämpligt att portionera ut dom i mindre högar längs med byggsträckan. Här kommer jag dock bygga sträckan i två etapper, före och efter grinden som ska sättas upp här med en öppning ut mot en angränsande hage.

Grinden kommer få handsmidda beslag och i övrigt göras helt i trä. Grindstolparna bör vara av ene eller ek. Stolparna ska sitta djupt eftersom det blir belastning från grindens rörelser, ≈ 1/2 m ner i marken är en bra riktlinje, de kan med fördel även gjutas. Höjd ovan mark är här ca 150 cm.

Sträckningen för gärdsgården här är en smidig yta att arbeta på, marken är plan och fri från träd och rötter. Står det träd i vägen för en planerad sträckning får du planera antingen så att du bygger anpassat till hur träder står, eller så tar du helt enkelt bort träden. Gärdsgården ser i mina ögon bäst ut om den får anpassa sig till underlaget och den omkringliggande naturen.

När allt material är på plats är det dags att tända elden där vidjorna ska basas, lägga fram vidjor och se till att få en fin glödbädd. Montering av vidjor återkommer jag till i nästa inlägg där vi fortsätter följa detta bygge.

måndag 3 maj 2010

Hugga stör


Yxan har varit i bruk senaste tiden, jag har varit i farten med att vässa störar. Inga maskiner i närheten utan jag kör old fashion med yxan. Störarna spetsas inte runt om utan ena änden lämnas obearbetad. I samband med bygget kommer jag bränna dom i rotändan för att öka på motståndskraften mot röta lite mer, även om det här rör sig om ene och senvuxen gran som kommer stå sig ett bra tag framöver.

Inom kort ska dom i jorden och lite mer hantverkshistoria ska återskapas.

lördag 17 april 2010

Ordning och reda

"Alla utgärdesgårdar och led skola vara uppsatta och gilla vid Heliga torsdag" står det i de gamla landskapslagarna. Det är med andra ord hög tid att börja planera eventuella byggen i år.

För min egen del sätter jag igång närmsta veckorna med årets första bygge, du kommer kunna följa det här på bloggen. Och kom ihåg: "finnes ett hål i gärdsgården, böta därför tre örar, finnes två hål, böta sex örar". Inte slarva!

måndag 5 april 2010

onsdag 10 mars 2010

Det blir till att vässa yxan


Förra året sågade jag till en hel del störar inför detta års kommande byggprojekt. Störarna är dock endast kapade i längder, så snart är det dags att vässa yxan och börja spetsa störar. För min del spetsar jag dem inte helt runtom, utan låter ena sidan vara obearbetad. När störarna sedan sätts i backen placerar jag dem med de obearbetade sidorna vända från varandra. Det finns såklart en anledning till det som med allting när det gäller gärdsgårdsbygge, och i det här fallet beror det på att när störarna sätts ner i jorden och vidjorna är åtdragna pressas störarna utåt och låser ytterligare kring vidjan, bygget blir stadigare helt enkelt.

lördag 20 februari 2010

söndag 14 februari 2010

Byggskola avsnitt 7: början på gärdsgården

Dags att bygga, och hur börjar man? Om du drar igång att hägna gärdsgård är det bra att tänka på att de första meterna du bygger är väldigt viktiga, slarvar du här blir hela bygget lidande. Som med det mesta alltså, slarv straffar sig i slutändan.

När det gäller starten är det är det viktigt att tänka på hur brant du vill att slanorna ska luta, gör du fel i början är det svårt att rätta till i efterhand. För att vara på den säkra sidan kan du spänna upp ett snöre som markerar lutningen på slanorna första 10-15 m, sedan går det av sig självt resten av bygget. Innan du drar igång bygget bör du planera var du vill ha grindar och öppningar. Tänk också på hur avslutningen ska se ut, om den ska gå ihop med en annan del av gärdsgården eller sluta mot ett hus eller med en stolpe.

Startpunkt för bygget varierar såklart, vanligast är kanske att du börjar vid en grindstolpe, tomtpinne eller infarten till tomten.
I bilden här ovan börjar bygget vid infarten till tomten, vilken sedan förstärktes med en kraftig stolpe i ene.

mina kurser går jag igenom både början och avslut på gärdsgården, samt även hörn och svängar!
Och jag kan alltid påminna om boken jag nämnt tidigare, "Gärdsgårn i vårt landskap" av Sten Hagander, som tar upp byggteknik på ett pedagogiskt sätt.

tisdag 19 januari 2010

Boktips


Gärdsgårn i vårt landskap, såklart, av Sten Hagander. Ska du bygga dig en gärdsgård själv är den här boken nästan ett måste, den beskriver byggets alla faser och förberedelser på ett överskådligt sätt. Den ger även en inblick i hägnadernas historia, och skillnader mellan gärdsgårdar förr och nu. Eloge till författaren för detta genomarbetade praktverk!

måndag 11 januari 2010

Byggskola avsnitt 6: redskap vid bygget del IV



Nästefter handskar, yxa och spett är en bra såg viktig innan du drar igång ett bygge. Alltid är det någon stör eller slana som behöver justeras i längd. Eller så har du sly eller träd ivägen för bygget. Det går såklart bra med en motorsåg också, om man inte orkar såga för hand. Tätvuxet virke blir hårt och därmed svårsågat, men håller såklart bra mycket längre än skräpvirke med en cm mellan årsringarna. Nog om det. En såg är alltid bra!

söndag 10 januari 2010

Byggskola avsnitt 5: redskap vid bygget, del III


Efter spett och yxa skulle jag säga att ett par smidiga arbetshandskar är viktigt i sammanhanget. Handskarna på bilden ovan, som är av typen "extremt ordinär trädgårdshandske", får illustrera hur en handske inte ska se ut när du ska dra igång ett bygge. De må vara billiga, men de klarar sig inte länge vid ett bygge och dessutom släpper de igenom alldeles för mycket värme.

Värme? Jo, eftersom jag bakar vidjorna över glöd vid mina byggen bör handskarna vara både kraftiga på insidan men även smidiga för handen att röra sig i när du ska ner i närheten av glöden och rota. När det sen är dags att vrida till vidjan så är det i sig ett moment där snabbheten är avgörande, vidjan svalnar snabbt och då går det inte att fumla i obekväma handskar.

Men nästan oavsett kvalité så har du slitit ut ett par handskar efter ett par längre byggen, det är bara att gilla läget. Alternativet är kanske att göra som gamla tiders hägnadsmästare, att inte använda några handskar alls, och på sikt skaffa sig pansarhud på händerna.

Byggskola avsnitt 4: redskap vid bygget del II


Ett annat givet redskap i gärdsgårdshägnandets ädla konst är såklart ett hederligt järnspett. Det går väl att fuska med en borr men jag föredrar att göra det med enbart muskelkraft. När jag mätt upp byggsträckan och beräknat hur många störar som behövs brukar jag spetta upp dagens beräknade byggsträcka, vilket kan ta ett par timmar om marken är bökig. Det hjälper om man är två här; en som spettar och en som skickar ner störarna i marken, sen kan man bytas av efter ett tag. Hålen bör vara minst 3 dm djupa, annars är risken stor att gärdsgårn blir ranglig, och stören ska sen ner i hålet med ganska stor kraft så att den sitter ordentligt, men inte för hårt, det är en hårfin avvägning. Störarna måste nämligen gå att böja mot varandra, och ska tryckas ner så att de står lutande från varandra. Spettet kommer till användning igen när det är dags att sätta upp stöttor.

Stöttorna har för övrigt en nästa lika viktig funktion som störarna, de stagar upp gärdsgården och ska inte rationaliseras bort under ett bygge, en gärdsgård utan stöttor är en halv gärdsgård med sämre hållbarhet.

Byggskola avsnitt 3: redskap vid bygget, del I


Den här lilla handyxan (skaftet är ca 27 cm) från Gränsfors bruk är för mig oumbärlig när jag bygger. Den kommer väl till pass i alla möjliga situationer som uppstår under byggets gång och är lätt att ta med sig, den får ledigt plats i ryggsäcken tex. Jag använder den till att kvista störar, spetsa störar om det behövs, barka störar och slanor, knacka vidjorna på plats och mycket mer. Ska du klyva virke ska du dock inte använde denna typ av yxa alls, men det är ett annat kapitel som vi återkommer till framöver.

onsdag 6 januari 2010

Hägnadssyn

Förr var det vanligt med hägnadssyn längs med gärdsgårdarna (kunde vara flera kilometer att gå igenom) för att se till att de stod pall innan det var dags att släppa ut kreaturen. En smällkall januari-eftermiddag är kanske inte bästa tidpunkten för just hägnadssyn, men fint är det när snön lägger sig över gärdsgården.