Hank och vidjor

"Hankgärdsgård" har du kanske hört talas om och det är också en ganska vanlig benämning på det många idag syftar på när de ser en "vanlig" gärdsgård. Men vad skiljer en hank-gärdgård från en ”vanlig” gärdsgård?

För att svara på det måste vi till att börja med reda ut vad en hank är för något.

Gärdsgårdar kan bindas* på två sätt, om vi räknar med de traditionella metoderna:
hank eller vidjor. En tredje metod är att binda med järntråd, men detta har inget med traditionellt gärdsgårdsbygge att göra utan var en metod som introduceras i större skala i början på 1900-talet. Järntråd i en gärdsgård kan närmast liknas med att fasadmåla ett timmerhus plastfärg, då det får stor negativ betydelse både för utseende och hållbarheten.

Men åter till de traditionella metoderna. Absolut vanligast är idag att gärdsgården binds med vidjor. Vidjorna består lämpligast av gran (regionalt används ene), antingen grenar eller unga stammar, runt 1,3 m långa. De kan klyvas eller användas hela, metoderna varierar över landet beroende på tradition. Vidjorna ska vara färska, och antingen bakas de över en glöd, eller värms i kokande vatten innan de vrids på under byggets gång.

Mindre vanligt är idag att använda färdigproducerad hank**, och själva hantverket att binda hank lär inte vara ett särskilt vanligt numera. Med hank avses inte färskt material, utan hank är grenar som värms en kort stund i eld och sedan sammanflätas till ringar. Ett lämpligt arbete under långa mörka vinterkvällar framför brasan i stugan förr. De färdiga hankarna såldes av mindre bemedlade i knippor på marknader. Hanken kunde (kan) användas inte enbart till gärdsgårdar utan även till att hänga upp… ja, det mesta. Så för att knyta ihop säcken här, en gärdsgård som bands med hank fick logiskt namnet "hank-gärdsgård".

Skillnaden då? Själv bygger jag enbart med vidjor. Det sägs att det blir mindre stadigt att bygga med hank, enligt "di gamle". Gärdsgården blir även tätare och mer virkes-intensiv, i och med att hanken inte bygger lika mycket på höjden som en vidja. Så framtiden får utvisa, kanske blir det ett experiment med detta framöver.

*när jag skriver binda menar jag då själva momentet att binda ihop störarna som håller ihop gärdgården med vidjor

**en vidja blir en hank när den sitter i gärdsgården. Skillnaden mellan förproducerade hankar och vidjorna är att varje vidja blir anpassad till gärdsgården den sitter i, medan hankarna håller ett standardmått.

Junikväll

Gärdsgården finner fortfarande sin plats i landskapet - intresset för att ha en gärdsgård på tomten är fortfarande stort. Kanske är den på väg att ersätta industri-tillverkade stängsel som kräver underhåll i massor, det som är ekologiskt tärande. Eftersom en riktigt byggd gärdsgård endast består av naturmaterial (trä i olika former) så vore det ju en stor vinst för miljön att se fler gärdsgårdar framöver...

Byggskola avsnitt 8: värma vidjor

Jag skulle återkomma till bindning av vidjorna sa jag i förra inlägget. Vidjorna ska alltså värmas upp antingen i vatten eller över eld, själv föredrar jag det senare alternativet. Poängen är att vidjan ska värmas upp så att den mjuknar, och medan den är varm binder du vidjan runt störarna. När vidjan sedan stelnar sitter den som berget.

För att få en fin jämn temperatur gäller det att kunna värma vidjan i hela dess längd, och för min egen del använder jag denna portabla anordning med ett itusågat oljefat som jag eldar i, det ger bra värme och är utmärkt för ändamålet!

Skottkärran då? Jo, elden måste kunna flyttas i takt med att bygget går framåt, och då är det smidigt om det inte är för långt mellan elden och störarna som ska bindas ihop!

Förberedelser inför byggstart

Här ska det bli ca 80 m ny gärdsgård. Efter att ha stegat upp sträckan och beräknat virkesåtgången så sätter jag upp stör för ca en tredjedel av sträckan, 1-2 dagsverken beroende på hur många ni är som bygger. Slanorna lägger jag så att de är lätta att komma åt, ofta är det lämpligt att portionera ut dom i mindre högar längs med byggsträckan. Här kommer jag dock bygga sträckan i två etapper, före och efter grinden som ska sättas upp här med en öppning ut mot en angränsande hage.

Grinden kommer få handsmidda beslag och i övrigt göras helt i trä. Grindstolparna bör vara av ene eller ek. Stolparna ska sitta djupt eftersom det blir belastning från grindens rörelser, ≈ 1/2 m ner i marken är en bra riktlinje, de kan med fördel även gjutas. Höjd ovan mark är här ca 150 cm.

Sträckningen för gärdsgården här är en smidig yta att arbeta på, marken är plan och fri från träd och rötter. Står det träd i vägen för en planerad sträckning får du planera antingen så att du bygger anpassat till hur träder står, eller så tar du helt enkelt bort träden. Gärdsgården ser i mina ögon bäst ut om den får anpassa sig till underlaget och den omkringliggande naturen.

När allt material är på plats är det dags att tända elden där vidjorna ska basas, lägga fram vidjor och se till att få en fin glödbädd. Montering av vidjor återkommer jag till i nästa inlägg där vi fortsätter följa detta bygge.

Hugga stör

Yxan har varit i bruk senaste tiden, jag har varit i farten med att vässa störar. Inga maskiner i närheten utan jag kör old fashion med yxan. Störarna spetsas inte runt om utan ena änden lämnas obearbetad. I samband med bygget kommer jag bränna dom i rotändan för att öka på motståndskraften mot röta lite mer, även om det här rör sig om ene och senvuxen gran som kommer stå sig ett bra tag framöver.

Inom kort ska dom i jorden och lite mer hantverkshistoria ska återskapas.

Ordning och reda

"Alla utgärdesgårdar och led skola vara uppsatta och gilla vid Heliga torsdag" står det i de gamla landskapslagarna. Det är med andra ord hög tid att börja planera eventuella byggen i år.

För min egen del sätter jag igång närmsta veckorna med årets första bygge, du kommer kunna följa det här på bloggen. Och kom ihåg: "finnes ett hål i gärdsgården, böta därför tre örar, finnes två hål, böta sex örar". Inte slarva!

Våren är i antågande!

Östergötland 4 april