Kursprogram - sommar & höst 2014

Svenska Gärdsgårdar fortsätter med kurser i gammaldags gärdsgårdsbygge under sommar & höst 2014! 
Vi kommer arrangera kurser på följande platser: 
Hannagården i Nynäshamn, Ornö i Stockholms skärgård, Bestorp utanför Vetlanda, Oppgården på Ekerö. 

Två typer av kurser arrangeras: grundkurs (en eller två dagar) samt fortsättningskurs (tvådagarskurs).   


Kursprogram sommar & höst 2014 


Juli 
12 juli - grundkurs i gärdsgårdsbygge - Bestorp, Vetlanda


September
27 september - grundkurs i gärdsgårdsbygge - Hannagården, Nynäshamn
28 september - grundkurs i gärdsgårdsbygge - Oppgården, Ekerö


Oktober
4 oktober - grundkurs i gärdsgårdsbygge - Hannagården, Nynäshamn
5 oktober - grundkurs i gärdsgårdsbygge - Oppgården, Ekerö

November
1-2 nov - gärdsgårdar och grindar - Hannagården, Nynäshamn - fortsättningskurs, två dagar 




För dig som är intresserad av att lära dig från grunden om hantverket, få en historik och praktisk övning av alla grundläggande moment så är grundkurs i gärdsgårdsbygge en bra start. Förutom de teoretiska delarna så hägnar vi 10-15 m gärdsgård under en heldag. 

För dig som gått grundkursen, eller har prövat på att hägna gärdsgård tidigare, så prövar vi nu också att ha en fortsättningskurs, där vi förutom att resa en gärdsgård även kommer bygga en grind enligt traditionell modell. Vi bygger då ca 25 m gärdsgård i två lag samt en grind till gärdsgården. 

I endagskursen ingår fika, lunch, kurskompendium. I tvådagarskursen ingår förutom detta även boende på kursplatsen. 

Vi tar emot föranmälningar till samtliga kurser löpande. Är du intresserad av att gå en kurs, har frågor kring priser eller upplägget så är du välkommen att maila: mikael@svenskagardsgardar.se

Kurs i gärdsgårdsbygge - före och efter

10 och 11 maj arrangerade Svenska Gärdsgårdar grundkurs i gärdsgårdsbygge på två olika platser, Hannagården i Sorunda söder om Stockholm, samt i Hållsta utanför Gnesta. Här lite bilder från kurserna:

Hållsta såg - före och efter

Hannagården - före och efter

Vi byggde två olika typer av gärdsgårdar, båda med handkluvet virke som del av materialet till gärdsgården, och allt material bearbetades självklart för hand under kurserna, både störar, vidjor och slanor. Det har varit en väldigt rolig helg och kul att se hur gärdsgården växt fram snabbt under båda dagarna!

Om du är intresserad av att gå en kurs i gärdsgårdsbygge i sommar eller till hösten så kommer ett nytt kursprogram upp på hemsidan inom kort. Det blir kurser på flera olika platser, Sorunda, Ekerö, Vetlanda och Ornö i Stockholms skärgård, bland annat.

Håll utkik efter detta på hemsidan!

Bilder från kurs i gärdsgårdsbygge 12 april

Årets första kurs i gärdsgårdsbygge arrangerades 12 april, i strålande vårsol på Hannagården i Sorunda. 15 m gärdsgård blev det när detta gäng var i farten!

Vi byggde en klassisk modell av gärdsgård med handkluvna granslanor, störar av gran och ene, samt vidjor av gran. En typ av gärdsgård som varit vanlig på många håll i södra Sverige.

Lite bilder från dagens övningar: granvidjor bakas i glöd innan de vrids på

Karin går igenom hur en vidja ska vridas på för att sitta ordentligt

Klyvning av 100 år gammal granstam med kil och slägga

En del av den färdiga gärdsgården

Vårens kurser är nu fulltecknade, men om du är intresserad av att gå en kurs i gärdsgårdsbygge så håll gärna utkik på hemsidan och här på bloggen! Snart är det klart med datum för kommande kurser i år, det blir kurser på flera håll i Stockholm och Mälardalen.

Gärdsgårdar - olika byggteknik i olika delar av landet

Gärdsgårdar av trä har byggts i Sverige sedan före tusentalet, förmodligen längre än så. Fram till början på 1900-talet var gärdsgårdar av trä eller sten ett högst vardagligt inslag i landskapet.

En by kunde förr ha miltals med trägärdsgårdar att hålla iordning och runt om i landet fanns sammanlagt hundratusentals mil med gärdsgårdar. Avsikten med hägnader av trä och sten var då att stänga ute boskapen från åkrar och tomtmark.

Funktionen för hägnaderna ändrades under mitten på 1800-talet till att istället främst stänga inne boskapen i hagar. Gärdsgården utformades beroende på vilket typ av djur den skulle hålla för och byggdes olika tät och olika hög - ibland högre än kraven för en lag-gill gärdsgård som är 2 alnar (120 cm) vid översta slanan.

Landskapet präglades såklart av alla hägnader och en syn som på bilden ovan var på många platser helt vardaglig. Idag när det återigen reses många nya gärdsgårdar runtom i landet har gärdsgårdens funktion ändrats igen - nu syftar den främst till att utgöra ett dekorativt inslag i både moderna och historiska miljöer.

Eftersom kunskapen att stänga (bygga) en riktig, traditionell gärdesgård inte längre är lika självklar som förr så har också utseendet på de gärdesgårdar som byggs kommit att variera en del numera. Förr byggde man en gärdesgård enligt den tradition som varit vanlig i trakten. Även om principen för en gärdsgårds uppbyggnad är densamma över landet så finns det ändå en hel del faktorer som kan skilja över landet. En del i konstruktionen som skiljer sig åt är t ex om vidjorna som gärdsgården binds med är kluvna eller hela, samt om de värms innan de vrids på eller ej.

På bilden här ser man exempel på hur utseende och metod för att vrida på vidjorna som binder samman gärdsgården skiljer sig åt i olika delar av landet traditionellt sett (lokala variationer förekommer självklart och gränsdragningen är ungefärlig) - i södra delarna är det hela vidjor som använts för att binda gärdsgården, materialet är då främst grenar från gran eller ene. I övriga delar kluvna vidjor, som kan tas både från unga granstammar eller grenar av gran.

Vad har då ett exempel som detta för betydelse idag, om man vill bygga gärdsgård? Rent konkret så inverkar de olika byggteknikerna mest på utseendet, inte speciellt mycket på hållbarheten. Men utseendet är det som ger den lokala prägeln. För min del tycker jag att det är roligt att kunna värna om de lokala byggtraditionerna och sätta upp gärdsgårdar med en teknik som varit vanlig i trakten. Idag finns det få gärdsgårdsbyggare som behärskar tekniken att resa en riktig gärdsgård, och dessa jobbar naturligt nog över hela landet. Men  därmed sprids också olika byggtekniker runtom i landet, och det kan resultera i att utseendet på gärdsgårdarna som sätts upp skiljer sig en del mot hur det sett ut på platsen historiskt sett. Så mitt råd är, bestämmer du dig för att resa en gärdsgård på tomten, titta gärna på hur det sett ut tidigare i trakten, så bevarar du både hantverkskunnandet och de lokala traditionerna.

Vill du lära dig mer om hantverket, både byggtekniskt och hur det skiljer sig över landet, så är du välkommen på någon av våra kurser i traditionellt gärdsgårdsbygge, du hittar aktuellt kurs-schema på vår hemsida: www.svenskagardsgardar.se, klicka på kurser.

Gärdsgårdsbygge pågår

Här syns första biten på en gammal typ av en gärdsgård i Mälardalen som nu håller på att återskapas i Hållsta utanför Gnesta. Gärdsgården innehåller både handkluvet och runt virke. Vill du lära dig mer om att hägna gärdsgård, både det praktiska hantverket, samt historia kring gärdsgårdar och hägnader så rekommenderar jag någon av de kurser som arrangeras av Svenska Gärdsgårdar. På kursen 11 maj bygger vi vidare på just denna gärdsgård. Läs mer om kurserna här: http://svenskagardsgardar.se/kurser.html

Vårvibbar

Våren är här och byggsäsongen är igång! Till Kristi Himmelsfärd skulle gärdsgårdarna vara resta enligt de gamla landskapslagarna, men nu för tiden får väl det anses vara ett mindre allvarligt brott att hägna gärdsgård även efter det datumet...

Gärdsgårdar förr och idag - är det någon skillnad?

Fortfarande byggs det många nya gärdsgårdar runtom i landet. Hantverket har glädjande nog fått en renäsanns och är inte lika hotat idag som det var för ett tiotal år sedan. Men finns det någon skillnad på de gärdsgårdar som byggs idag, och de som byggdes runt förra sekelskiftet, när trä-gärdsgårdar var ett dominerande inslag i det svenska odlingslandskapet?

En viktig skillnad i utseende mellan dåtid och nutid är att de gärdsgårdar som idag byggs av de som bemästrar hantverket ofta är prydligt byggda, med virke av hög kvalité. Förr, när gärdsgårdarna räknades i flera kilometer per gård, kunde en gärdsgård ibland se ganska så anskrämlig ut- funktionen var främst praktisk, inte estetisk. Därför var det inte alltid så noga med utseendet på gärdsgården, det var viktigare att den var funktionell, vilket är förståeligt. Närmare gården och platser där man ville göra gott intryck var man dock mer noggrann med att hägna en vacker gärdsgård. Där kunde man ibland också använda sig av andra gärdsgårdstyper, tex kortgärdsgård, som ibland ansågs vara lite "finare"än den vanliga gärdsgården.

Gärdsgård runt hage, fotograferad vid förra sekelskiftet. 

Så, är det då någon skillnad på de gärdsgårdar som byggs idag mot de som byggdes förr? Enligt mig så är gärdsgårdar byggda på tradionellt sätt minst lika hållbara idag som de var förr, kanske till och med att de idag är lite mer välbyggda om de hägnats av en skicklig hantverkare, som ofta reser tusentals meter gärdsgård under ett år. En sak som däremot tydligt förändrats är vilken funktion gärdsgården fyller idag - det återkommer jag till framöver här i bloggen.

Vill du lära dig grunderna i gärdsgårdsbygge så rekommenderar jag dig att gå en kurs hos mig. Även om du inte ska bygga för egen del så ger det en god inblick i ett historiskt hantverk och du bidrar till att bevara hantverket för kommande generationer! Vårens och sommarens kursdatum är:

April
Grundkurs i gärdsgårdsbygge 12 april kl 9-17. Hannagården, Sorunda
-fullbokad! 

Maj 
Grundkurs i gärdsgårdsbygge 10 maj kl 9-17. Hannagården, Sorunda
-bara ett par platser kvar! 

Grundkurs i gärdsgårdsbygge 11 maj kl 9-17. Hållsta såg, Gnesta
-fullbokad! 

Augusti 
Fortsättningskurs, gärdsgårdar & grindar 9-10 aug. Bestorp, Vetlanda


Kurserna på Hannagården arrangeras i samarbete med Bilda Studieförbund. Du kan även läsa om kurserna på Bildas hemsida. Varje kurstillfälle rymmer 9 deltagare. För frågor och anmälan, kontakta mig på mikael [at] svenskagardsgardar.se