Byggskola avsnitt 9: enestakar

Det är dags för lite funderingar och tips kring enevirke tycker jag. Här ligger två enestakar som  jag håller på att kvista av. Nästa steg är att spetsa dom i tjockändan.

Till min hjälp för detta har jag en mindre handyxa från Gränsfors bruk, och just denna yxa har jag haft i över 15 år nu. Trevligt med kvalitétsprodukter tycker jag.

Det brukar också ofta finnas material till flera störar på en lite större enebuske, tex när stammen delar sig i flera. Och just ene är roligt att jobba med tycker jag, förutom barren och grenarna då, som är allmänt obehagliga.

Till skillnad mot spikrak gran så är enen väldigt varierad i sitt utseende. Jag försöker blanda ene och gran som störar, så blir det lite mer liv i gärdsgården. Jag kvistar av störarna hela vägen, och när det gäller ene barkar jag gärna av dom också. Då lyser dom vitt första året gärdsgården står, men inom 2-3 år börjar materialet gråna när väder och vind gjort sitt. Gärdsgården på bilden här har stått i 3 år.

En trevlig sidoeffekt av att jobba med ene är att jag får en del spillvirke som är utmärkt att använda när jag röker fisk. För övrigt ett väldigt trevligt sätt att avsluta dan på.

Förberedelser inför byggstart

Här ska det bli ca 80 m ny gärdsgård. Efter att ha stegat upp sträckan och beräknat virkesåtgången så sätter jag upp stör för ca en tredjedel av sträckan, 1-2 dagsverken beroende på hur många ni är som bygger. Slanorna lägger jag så att de är lätta att komma åt, ofta är det lämpligt att portionera ut dom i mindre högar längs med byggsträckan. Här kommer jag dock bygga sträckan i två etapper, före och efter grinden som ska sättas upp här med en öppning ut mot en angränsande hage.

Grinden kommer få handsmidda beslag och i övrigt göras helt i trä. Grindstolparna bör vara av ene eller ek. Stolparna ska sitta djupt eftersom det blir belastning från grindens rörelser, ≈ 1/2 m ner i marken är en bra riktlinje, de kan med fördel även gjutas. Höjd ovan mark är här ca 150 cm.

Sträckningen för gärdsgården här är en smidig yta att arbeta på, marken är plan och fri från träd och rötter. Står det träd i vägen för en planerad sträckning får du planera antingen så att du bygger anpassat till hur träder står, eller så tar du helt enkelt bort träden. Gärdsgården ser i mina ögon bäst ut om den får anpassa sig till underlaget och den omkringliggande naturen.

När allt material är på plats är det dags att tända elden där vidjorna ska basas, lägga fram vidjor och se till att få en fin glödbädd. Montering av vidjor återkommer jag till i nästa inlägg där vi fortsätter följa detta bygge.

Byggskola avsnitt 7: början på gärdsgården

Dags att bygga, och hur börjar man? Om du drar igång att hägna gärdsgård är det bra att tänka på att de första meterna du bygger är väldigt viktiga, slarvar du här blir hela bygget lidande. Som med det mesta alltså, slarv straffar sig i slutändan.

När det gäller starten är det är det viktigt att tänka på hur brant du vill att slanorna ska luta, gör du fel i början är det svårt att rätta till i efterhand. För att vara på den säkra sidan kan du spänna upp ett snöre som markerar lutningen på slanorna första 10-15 m, sedan går det av sig självt resten av bygget. Innan du drar igång bygget bör du planera var du vill ha grindar och öppningar. Tänk också på hur avslutningen ska se ut, om den ska gå ihop med en annan del av gärdsgården eller sluta mot ett hus eller med en stolpe.

Startpunkt för bygget varierar såklart, vanligast är kanske att du börjar vid en grindstolpe, tomtpinne eller infarten till tomten.
I bilden här ovan börjar bygget vid infarten till tomten, vilken sedan förstärktes med en kraftig stolpe i ene.

På mina kurser går jag igenom både början och avslut på gärdsgården, samt även hörn och svängar!
Och jag kan alltid påminna om boken jag nämnt tidigare, "Gärdsgårn i vårt landskap" av Sten Hagander, som tar upp byggteknik på ett pedagogiskt sätt.