Kurser i gärdsgårdsbygge vår och sommar 2021

Intresset för att lära sig med om hur en traditionell gärdesgård byggs är stort, så vi kommer fortsätta med våra kurser i hantverket under 2021. Så om du vill lära dig hur du bygger en gärdesgård på gammalt vis, eller reser en gärdesgård, som vi brukar säga, så finns det flera kurser att välja på. Under 2021 har vi kurser i Stockholm, Uppland, Östergötland, Småland och Västergötland. 

På kursen går vi under dag ett igenom grundläggande moment och historik, byggförberedelser, beredning av material till gärdsgården samt övar grunderna. Under dag två finslipar vi våra kunskaper och bygger vi intensivt hela dagen. Dessutom övar vi på att hantera olika typer av svårigheter som kan uppstå under bygget samt gör en öppning in till gärdesgården, alternativt en stätta. Vi är utomhus hela kursen, arbetet är stundtals fysiskt ansträngande. 
Under kurserna lär du dig att binda en gärdsgård med vidjor av gran precis som man gjorde förr. Vi är noga vid att hålla fast vid de gamla metoderna och arbetet med materialet till gärdesgården utförs huvudsakligen med handverktyg under kursen.

Aktuella kursdatum:

10-11 april, Torekällbergets friluftsmuseum, Södertälje. Grundkurs.


8-9 maj, Aspentorpet, Stockholm. Fortsättningskurs (avancerad).

12-13 juni, Disagården, Uppland. Grundkurs.

28-29 augusti, Tisenö, Östergötland. Grundkurs.

18-19 september, Tärby, Västergötland. Grundkurs.

Kurserna hålls oftast på friluftsmuseum eller i traditionella gårdsmiljöer, där vi jobbar med att återskapa kulturmiljöerna. Där är gärdesgårdarna ett viktigt inslag för att ge en historiskt korrekt bild. 

Du kan läsa mer om kurserna och hur du gör för att anmäla dig på vår hemsida. 
Bilder från tidigare kurser följer här.

Gärdsgårdar - olika byggteknik i olika delar av landet

Gärdsgårdar av trä har byggts i Sverige sedan före tusentalet, förmodligen längre än så. Fram till början på 1900-talet var gärdsgårdar av trä eller sten ett högst vardagligt inslag i landskapet.

En by kunde förr ha miltals med trägärdsgårdar att hålla iordning och runt om i landet fanns sammanlagt hundratusentals mil med gärdsgårdar. Avsikten med hägnader av trä och sten var då att stänga ute boskapen från åkrar och tomtmark.

Funktionen för hägnaderna ändrades under mitten på 1800-talet till att istället främst stänga inne boskapen i hagar. Gärdsgården utformades beroende på vilket typ av djur den skulle hålla för och byggdes olika tät och olika hög - ibland högre än kraven för en lag-gill gärdsgård som är 2 alnar (120 cm) vid översta slanan.

Landskapet präglades såklart av alla hägnader och en syn som på bilden ovan var på många platser helt vardaglig. Idag när det återigen reses många nya gärdsgårdar runtom i landet har gärdsgårdens funktion ändrats igen - nu syftar den främst till att utgöra ett dekorativt inslag i både moderna och historiska miljöer.

Eftersom kunskapen att stänga (bygga) en riktig, traditionell gärdesgård inte längre är lika självklar som förr så har också utseendet på de gärdesgårdar som byggs kommit att variera en del numera. Förr byggde man en gärdesgård enligt den tradition som varit vanlig i trakten. Även om principen för en gärdsgårds uppbyggnad är densamma över landet så finns det ändå en hel del faktorer som kan skilja över landet. En del i konstruktionen som skiljer sig åt är t ex om vidjorna som gärdsgården binds med är kluvna eller hela, samt om de värms innan de vrids på eller ej.

På bilden här ser man exempel på hur utseende och metod för att vrida på vidjorna som binder samman gärdsgården skiljer sig åt i olika delar av landet traditionellt sett (lokala variationer förekommer självklart och gränsdragningen är ungefärlig) - i södra delarna är det hela vidjor som använts för att binda gärdsgården, materialet är då främst grenar från gran eller ene. I övriga delar kluvna vidjor, som kan tas både från unga granstammar eller grenar av gran.

Vad har då ett exempel som detta för betydelse idag, om man vill bygga gärdsgård? Rent konkret så inverkar de olika byggteknikerna mest på utseendet, inte speciellt mycket på hållbarheten. Men utseendet är det som ger den lokala prägeln. För min del tycker jag att det är roligt att kunna värna om de lokala byggtraditionerna och sätta upp gärdsgårdar med en teknik som varit vanlig i trakten. Idag finns det få gärdsgårdsbyggare som behärskar tekniken att resa en riktig gärdsgård, och dessa jobbar naturligt nog över hela landet. Men  därmed sprids också olika byggtekniker runtom i landet, och det kan resultera i att utseendet på gärdsgårdarna som sätts upp skiljer sig en del mot hur det sett ut på platsen historiskt sett. Så mitt råd är, bestämmer du dig för att resa en gärdsgård på tomten, titta gärna på hur det sett ut tidigare i trakten, så bevarar du både hantverkskunnandet och de lokala traditionerna.

Vill du lära dig mer om hantverket, både byggtekniskt och hur det skiljer sig över landet, så är du välkommen på någon av våra kurser i traditionellt gärdsgårdsbygge, du hittar aktuellt kurs-schema på vår hemsida: www.svenskagardsgardar.se, klicka på kurser.

Gärdsgårdsbygge pågår

Här syns första biten på en gammal typ av en gärdsgård i Mälardalen som nu håller på att återskapas i Hållsta utanför Gnesta. Gärdsgården innehåller både handkluvet och runt virke. Vill du lära dig mer om att hägna gärdsgård, både det praktiska hantverket, samt historia kring gärdsgårdar och hägnader så rekommenderar jag någon av de kurser som arrangeras av Svenska Gärdsgårdar. På kursen 11 maj bygger vi vidare på just denna gärdsgård. Läs mer om kurserna här: http://svenskagardsgardar.se/kurser.html

Vårvibbar

Våren är här och byggsäsongen är igång! Till Kristi Himmelsfärd skulle gärdsgårdarna vara resta enligt de gamla landskapslagarna, men nu för tiden får väl det anses vara ett mindre allvarligt brott att hägna gärdsgård även efter det datumet...

Gärdsgårdar förr och idag - är det någon skillnad?

Fortfarande byggs det många nya gärdsgårdar runtom i landet. Hantverket har glädjande nog fått en renäsanns och är inte lika hotat idag som det var för ett tiotal år sedan. Men finns det någon skillnad på de gärdsgårdar som byggs idag, och de som byggdes runt förra sekelskiftet, när trä-gärdsgårdar var ett dominerande inslag i det svenska odlingslandskapet?

En viktig skillnad i utseende mellan dåtid och nutid är att de gärdsgårdar som idag byggs av de som bemästrar hantverket ofta är prydligt byggda, med virke av hög kvalité. Förr, när gärdsgårdarna räknades i flera kilometer per gård, kunde en gärdsgård ibland se ganska så anskrämlig ut- funktionen var främst praktisk, inte estetisk. Därför var det inte alltid så noga med utseendet på gärdsgården, det var viktigare att den var funktionell, vilket är förståeligt. Närmare gården och platser där man ville göra gott intryck var man dock mer noggrann med att hägna en vacker gärdsgård. Där kunde man ibland också använda sig av andra gärdsgårdstyper, tex kortgärdsgård, som ibland ansågs vara lite "finare"än den vanliga gärdsgården.

Gärdsgård runt hage, fotograferad vid förra sekelskiftet. 

Så, är det då någon skillnad på de gärdsgårdar som byggs idag mot de som byggdes förr? Enligt mig så är gärdsgårdar byggda på tradionellt sätt minst lika hållbara idag som de var förr, kanske till och med att de idag är lite mer välbyggda om de hägnats av en skicklig hantverkare, som ofta reser tusentals meter gärdsgård under ett år. En sak som däremot tydligt förändrats är vilken funktion gärdsgården fyller idag - det återkommer jag till framöver här i bloggen.

Vill du lära dig grunderna i gärdsgårdsbygge så rekommenderar jag dig att gå en kurs hos mig. Även om du inte ska bygga för egen del så ger det en god inblick i ett historiskt hantverk och du bidrar till att bevara hantverket för kommande generationer! Vårens och sommarens kursdatum är:

April
Grundkurs i gärdsgårdsbygge 12 april kl 9-17. Hannagården, Sorunda
-fullbokad! 

Maj 
Grundkurs i gärdsgårdsbygge 10 maj kl 9-17. Hannagården, Sorunda
-bara ett par platser kvar! 

Grundkurs i gärdsgårdsbygge 11 maj kl 9-17. Hållsta såg, Gnesta
-fullbokad! 

Augusti 
Fortsättningskurs, gärdsgårdar & grindar 9-10 aug. Bestorp, Vetlanda


Kurserna på Hannagården arrangeras i samarbete med Bilda Studieförbund. Du kan även läsa om kurserna på Bildas hemsida. Varje kurstillfälle rymmer 9 deltagare. För frågor och anmälan, kontakta mig på mikael [at] svenskagardsgardar.se

Bilder från kurs i gärdsgårdsbygge 19 oktober

19 oktober samlades det här härliga gänget för höstens kurs i gärdsgårdsbygge i Sorunda utanför Stockholm. På kursen gick jag igenom de grundläggande moment som krävs för att hägna en gärdsgård av traditionell modell med handkluvet virke, och alla deltagare fick öva på de olika momenten som krävs för att resa en riktig gärdsgård.

Här ses en bit av gärdsgården vi resten under dagen

Och dagen till ära strålade höstsolen!

Är du intresserad av gå en kurs i gärdsgårdsbygge under nästa år, håll utkik här på bloggen samt på hemsidan, snart är det klart med datum för vårens och sommarens kurser!

Om vidjor

Vidjorna håller samman gärdsgården. Vidjor kan vara grenar av gran eller ene, gran är vanligast. De kan vara kluvna eller hela grenar, beroende på lokal tradition. Det är viktigt att de vrids på ordentligt och är tillräckligt starka, så att gärdsgården står stadigt men också får ett harmonisk utseende. Binder du med ståltråd får du kanske något som liknar en gärdsgård, men den saknar en väsentlig del av sitt ursprungliga utseende. Det blir lite som att sätta in moderna villafönster i ett gammalt torp - det stämmer inte riktigt. Dessutom är gärdsgården då inte längre en del av kretsloppet, utan den kommer lämna efter sig ståltråden ovanpå marken när den så småningom faller ihop. Så både för naturens och för traditionens skull är därmed riktiga vidjor av gran eller ene att föredra.



Vidjor ska vara tumstjocka grangrenar. Vidjor är färskvara, förvara dom fuktigt om de inte används under byggdagen - dom blir lätt spröda om dom får ligga för länge eller torkar.



Senvuxna träd ger de bästa och smidigaste vidjorna. Grenarna ska vara runt 120-200 cm långa och raka, hyfsat jämntjocka. När det sen är dags att bygga, ja då gäller det som att vara snabb och stark i nyporna, vidjan ska vridas på medan den fortfarande är varm från elden. När den sedan stelnar sitter den bergfast.

Förberedelser inför byggstart

Här ska det bli ca 80 m ny gärdsgård. Efter att ha stegat upp sträckan och beräknat virkesåtgången så sätter jag upp stör för ca en tredjedel av sträckan, 1-2 dagsverken beroende på hur många ni är som bygger. Slanorna lägger jag så att de är lätta att komma åt, ofta är det lämpligt att portionera ut dom i mindre högar längs med byggsträckan. Här kommer jag dock bygga sträckan i två etapper, före och efter grinden som ska sättas upp här med en öppning ut mot en angränsande hage.

Grinden kommer få handsmidda beslag och i övrigt göras helt i trä. Grindstolparna bör vara av ene eller ek. Stolparna ska sitta djupt eftersom det blir belastning från grindens rörelser, ≈ 1/2 m ner i marken är en bra riktlinje, de kan med fördel även gjutas. Höjd ovan mark är här ca 150 cm.

Sträckningen för gärdsgården här är en smidig yta att arbeta på, marken är plan och fri från träd och rötter. Står det träd i vägen för en planerad sträckning får du planera antingen så att du bygger anpassat till hur träder står, eller så tar du helt enkelt bort träden. Gärdsgården ser i mina ögon bäst ut om den får anpassa sig till underlaget och den omkringliggande naturen.

När allt material är på plats är det dags att tända elden där vidjorna ska basas, lägga fram vidjor och se till att få en fin glödbädd. Montering av vidjor återkommer jag till i nästa inlägg där vi fortsätter följa detta bygge.

Gärdsgården- välkommen tillbaka!

Gärdsgårdar har byggts i Sverige i över 1000 år och idag är byggnadstekniken mer aktuell än den varit på många år! Främst kanske för att det råder en slags kulturhistorisk boom just nu, men också för att en traditionellt byggd gärdsgård är helt miljövänlig och enbart består av trä = helt nedbrytningsbar, när den så småningom lägger sig ner återgår den till naturen utan att lämna några spår efter sig.

Här i bloggen berättar jag om mina gärdsgårdsbyggen och om äldre (trä-)hantverk. Mitt senaste gärdsgårdsbygge börjar idag ute i Sorunda utanför Stockholm och jag ska försöka ge en bild av hantverket medan jag bygger. Enjoy!

Gärdsgården på bilden, med kluvna slanor, byggde jag i norra Östergötland 2007. Svenska Gärdsgårdar arrangerar kurser i traditionellt gärdsgårdbygge samt bygger gärdsgårdar och grindar på beställning, besök gärna min hemsida www.svenskagardsgardar.se för mer information!