Byggskola avsnitt 12: yxan

Ska du resa en gärdesgård enligt riktigt gammal hantverkstradition så är avverkningen av virket en viktig aspekt. Fram till en bit in på 1900-talet var fällyxa fortfarande vanligt att använda i skogsarbetet, fram till dess att de fasades ut av motorsågen. Jag har en fällyxa från Gränsfors som jag använder för bland annat specialbeställt virke, tex vid rekonstruktion av gärdesgårdar från en tidsperiod innan motorsågen fanns. Det är en särskild känsla att gå ut i skogen en vintermorgon utan att behöva släpa på alla tillbehör till sågen, istället har jag med mig fällyxan, en mindre yxa från Hultafors för kvistning samt en ryggsäck med kaffe och smörgåsar. Vilken skillnad det är att ta sig fram med denna relativt lätta packning.

När det gäller yxor överlag så är det definitivt värt att lägga in lite extra pengar tycker jag, en välbalanserad yxa av god kvalité gör arbetet så oerhört mycket roligare. Glöm inte att slipa den ordentligt bara. Slipningen återkommer vi till framöver.

Om gärdsgårdsstörar

Jag använder oftast yxan när jag ska vässa gärdsgårdsstör. Det går såklart att göra med en sågklinga också. Men det väsnas inte lika mycket att stå med yxan. Här en ene-stör som vässas från tre sidor, en del lämnas obearbetad. Störarna barkas delvis eller randbarkas, eftersom det ska finnas möjlighet för fukt att lämna träet. Det går ju även bra att barka hela stören, vilket kunde vara vanligt förr när det skulle vara lite extra tjusigt. Det kräver dock mer jobb per stör.

Störarna kvistas sen grundligt men lite ojämn yta gör inget, det gör bara gärdsgården mer stabil. Och är det för perfekt ser det dessutom lite konstgjort ut i mina ögon.

Störarna bör vara runt 2 meter långa, lite beroende på vilken typ av gärdsgård du bygger. Vissa modeller av gärdsgårdar ska ha kortare störar, andra längre. Men det finns en poäng med att störarna har lite extra längd från början, när det så småningom är dags att sätta om gärdsgården så behöver du inte skaffa nya störar utan kan vässa om  de befintliga - ta bort det som är dåligt och återanvänd dom.

Kom ihåg att bygga med kortare störar konsekvent på ena sidan av gärdsgård när du bygger. Och som sagt, spetsa inte heller stören runt om, hur du ska vässa dem kan du läsa mer om här.

Det var dagens tips kring störar, nästa gång ska jag skriva lite om vidjor tänkte jag.

Förberedelser inför byggstart

Här ska det bli ca 80 m ny gärdsgård. Efter att ha stegat upp sträckan och beräknat virkesåtgången så sätter jag upp stör för ca en tredjedel av sträckan, 1-2 dagsverken beroende på hur många ni är som bygger. Slanorna lägger jag så att de är lätta att komma åt, ofta är det lämpligt att portionera ut dom i mindre högar längs med byggsträckan. Här kommer jag dock bygga sträckan i två etapper, före och efter grinden som ska sättas upp här med en öppning ut mot en angränsande hage.

Grinden kommer få handsmidda beslag och i övrigt göras helt i trä. Grindstolparna bör vara av ene eller ek. Stolparna ska sitta djupt eftersom det blir belastning från grindens rörelser, ≈ 1/2 m ner i marken är en bra riktlinje, de kan med fördel även gjutas. Höjd ovan mark är här ca 150 cm.

Sträckningen för gärdsgården här är en smidig yta att arbeta på, marken är plan och fri från träd och rötter. Står det träd i vägen för en planerad sträckning får du planera antingen så att du bygger anpassat till hur träder står, eller så tar du helt enkelt bort träden. Gärdsgården ser i mina ögon bäst ut om den får anpassa sig till underlaget och den omkringliggande naturen.

När allt material är på plats är det dags att tända elden där vidjorna ska basas, lägga fram vidjor och se till att få en fin glödbädd. Montering av vidjor återkommer jag till i nästa inlägg där vi fortsätter följa detta bygge.

Hugga stör

Yxan har varit i bruk senaste tiden, jag har varit i farten med att vässa störar. Inga maskiner i närheten utan jag kör old fashion med yxan. Störarna spetsas inte runt om utan ena änden lämnas obearbetad. I samband med bygget kommer jag bränna dom i rotändan för att öka på motståndskraften mot röta lite mer, även om det här rör sig om ene och senvuxen gran som kommer stå sig ett bra tag framöver.

Inom kort ska dom i jorden och lite mer hantverkshistoria ska återskapas.

Det blir till att vässa yxan

Förra året sågade jag till en hel del störar inför detta års kommande byggprojekt. Störarna är dock endast kapade i längder, så snart är det dags att vässa yxan och börja spetsa störar. För min del spetsar jag dem inte helt runtom, utan låter ena sidan vara obearbetad. När störarna sedan sätts i backen placerar jag dem med de obearbetade sidorna vända från varandra. Det finns såklart en anledning till det som med allting när det gäller gärdsgårdsbygge, och i det här fallet beror det på att när störarna sätts ner i jorden och vidjorna är åtdragna pressas störarna utåt och låser ytterligare kring vidjan, bygget blir stadigare helt enkelt.

Byggskola avsnitt 2: störar emellan, del II

Jag skrev tidigare att jag skulle återkomma med ett till inlägg om störarnas betydelse i bygget. Sagt och gjort.

Kärt barn har många namn och störarna kan benämnas både staver, käppar, stakar osv. Gemensamt har störarna, oavsett benämning, att de är helt avgörande för en gärdsgårds stabilitet. "När du byggt klart en gärdsgård ska du ställa en mugg med kaffe på översta slanan och ruska om i en av störarna, är gärdsgården riktigt byggd står muggen kvar", som en vis hägnadsmästare en gång sa.

Det är en gyllene gammal regel. En annan regel skriver jag om i inlägget störar emellan nedan, hur störarnas längd signalerar tomtgränsen. Regeln här är korta störar på insidan, gärna runt 150 cm, mot utsidans högre, de kan gott vara runt 2oo cm ovanför mark, plussa på 30-40 cm som ska ner i marken. Rent konkret när du bygger är det väldigt praktisk att tillämpa denna regel, eftersom du vanligtvis har både byggmaterial och redskapen liggande på din egen tomt. När du sedan ska lyfta slanan på plats är det praktiskt att inte behöva lyfta den alltför högt över huvudet, därav de kortare störarna på insidan. Bygger du utan att tillämpa ovanstående råd blir det en sjuhelvetes balansgång om ni ska stå två stycken och balansera upp en slana över ett par 2 meter höga störar.
Som alltid när det gäller gamla hantverkstraditioner finns det en bra orsak till tekniker och regler för byggande, i detta fallet är det både tidsbesparande och praktiskt.